Leif Ewalds hemsida

… så kom namnet Evald till

1804 den 3 oktober föddes i Tågarp – i närheten av Landskrona – Per Jacobsson. Per fick sedermera namnet Evald vid sin militärtjänstgöring som husar

Burlövs kyrka

Per döptes i 1840-10-10 Burlövs kyrka som är från 1100-talet.

Dopfunt Burlövs kyrka

Pers pappa dog 1854 och hans mamma Elna blev utfattig och kom sedermera utvandra vid 69 års ålder – 1879 – med Pers syster Maria till Utah i USA och det är tack var detta som vi fått mer information om den tidigare släkten.

Per flyttade då från hemmet i Burlöv endast 14 år gammal till Södra Sallerup – närheten av Hörby. Uppgifter saknas vad han sysslade med fram till år 1861. Sannolikt var han dräng hos någon av församlingens bönder.

Arbetslivet bestod i att männen timrade, snickrade nödvändiga redskap, vagnar, årder (träplogar) och seldon. Många arbetade i smedjor, skodde hästar och annat.

Kvinnorna skötte arbete på gården, plöjde med träårdret. En vanlig syn var ett en kvinna med barn på armen och strumpstickning i den andra samtidigt som de körde hästen.

Den 1:a nov 1861 anmälde Per sig till och antogs vid ”Husarregementet Kung Karl XV”, 21 år gammal. Per fick också namnet Evald tillagt i rullorna och blev husar nr 48. Enligt mönstringsrullan (GMR) var Per Evald 5 fot och 7 tum lång vilket är c:a 170 cm. Vid generalmönstring år 1862 hade Per en grå vallack som var 14 år gammal. Året därpå fick Per en yngre häst, ett fyra årigt grått sto som var 4 fot och 7,5 tum hög över manken. Denna häst hade Per fram till år 1868, då han avslutade sin tid som husar vid regementet. Per var då 27 år och den grå hästen hade blivit 8 år. Nyssnämnda uppgifter är hämtade från Krigsarkivet om Per under hans tid vid Husarregementet Kung Karl XV. Inga anmärkningar finns i GMR om Per vid regementet som vid den tiden var förlagt till Ystad.

Husarregementet ställer upp

Några ord måste sägas om det anrika regemente där Per var husar under 7 år. Regementet kom från en husarkår som 1757 uppsattes av Putbus och von Platen. Denna kår omvandlades året därpå till Kungl Svenska husarregementet som i början förlades på Rügen och vars förste chef var den kände Gustav Wrangel. År 1762 uppdelades regementet i två hälfter: (1) det blå (Putbuska) och (2) det gula Wrangelska husarregementet.

De båda regementena slogs åter samma till ett regemente 1766 kallat Kungl. Husarregementet. År 1772 överflyttades det till Sverige och förlades i garnisoner i ett antal städer på västkusten och södra Sverige (Skåne). År 1816 erhöll regementet namnet Cederströmska Husarregementet och år 1822, i samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet, namnet ”Kronprinsens Husarregemente” Under Karl XV:s regering kallades det först för Konungens värvade husarregemente, sedan från år 1860 Husarregementet Konung Karl XV och för att till sist år 1882 – i samband med att den blivande kungen Gustav VI Adolfs födelse – återfå namnet ”Kronprinsens Husarregemente”.

År 1897 överfördes en skvadron c:a 100 ridande husarer till Livgardet till häst (K1) i Stockholm. Enligt år 1925 års försvarsbeslut sammanslogs regementet 1928 med Skånska husarregementet (K5) och Skånska dragonregementet (K6) till Skånska kavalleriregementet (K2).

Sedan länge är alla beridna regemente nedlagda. ”Avhästningen” började under andra världskriget men kom att vara avslutad först vid 1960-talets mitt. Regementet Kornprinsens Husarer har alltid varit värvat. Och sålunda var Per Evald värvad husar under sju år innan han återgick till det civila och började egen verksamhet som Hovslagare. I civilt liv återtog Per namnet: Per Evald Jakobsson. Senare kom namnet ”Jakobsson” i skymundan för att slutligen falla bort när sönerna Johan Gerhard och Gustav Lorens bildade egna familjer.

I slutet på 1860-talet så var det nödår framförallt mellan 1867-1869.

Redan år 1863 hade konjunkturen försämrats. Det blev en svår missväxt 1868 och som var utbredd i stora delar av landet. Arbetstillfällena minskade, lönerna sattes ned, priserna på spannmål ökade med det dubbla, arbetslösheten ökade och jordbrukarna minskade antalet tjänstehjon. Resultatet blev att landsbygdens folk sökte sig till städerna. Befolkningen fick hjälp av allmänna medel och privata insamlingar och sk nödhjälpskommitteér tillsattes.

Efter sin tid som husar flyttade Per till närbelägna församlingen Fosie 1868 och därefter till Malmö S:t Caroli. Per mötte här pigan Sissa Larsdotter och de ingick äktenskap 1870-05-07.

Av anteckning i S:t Caroli lysning- och vigselbok framgår att: Hennes fader och giftoman, hemmansägaren Lars Pehrsson från Fosie gav sitt giftomannasamtycke muntligen. Erforderliga borgensförbindelser för den tid handera saknar hinders (oläslig text)namn och Lars Andersson från Arlöv och för (oläslig text) av inspektor N. Pehsson i Burlöv och kommisionär F. Persson i (oläslig text) ävensom för honom hinderslösintyg från pastorsämbetet i Burlöv.

  Lysning ägde rum 17:e april 1870. Det var alltså hemmansägaren Lars Pehrsson som var ”ombud” för Sissas far som hade medgivit äktenskapet.

Paret Per Evald Jakobsson och Sissa Larsdotter flyttar efter giftermål från Malmö S:t Caroli till Per födelseförsamling Burlöv. Efter en kort tid flyttar makarna igen, med den 1870-09-24 nyfödde sonen Johan Gerhard, till Oxie församling. Här startar Per en verksamhet som hovslagare vid gården Fredringsberg nr 12 och tre pigor värvas.

Verksamheten gick inte väl och Per med familj återflyttar till Burlöv 1871-10-01. Orsaken var förmodligen nödåren 1867-1869. Redan år 1863 syntes en försämrad konjunktur och tryckt penningställning. En svår missväxt år 1868 bredde ut sig i stora delar av landet. Arbetstillfällena minskade, lönerna sattes ned, priserna på spannmål ökade med det dubbla, arbetslösheten ökade och jordbrukarna minskade antalet tjänstehjon. Landsbygdens folk sökte sig till städerna. Befolkningen fick hjälp av allmänna medel och privata insamlingar och nödhjälpskommittéer tillsattes.

Av in- och utflyttningsböcker samt husförhörs- och församlingsböcker framgår att familjen Per Jakobsson mellan åren 1872 och 1890 flyttar ett antal gånger inom Malmö församlingar S:t Caroli och S:t Petri samt närbelägna Fosie församling. Sonen Gustav Lorens 1873 och Ida Elise år 1876 och fosterdottern Agnes Ingeborg f. 1883. Per Evald Jakobsson har som yrke: arbetare, smedsgesäll och slutligen maskinskötare. Uppgifterna i husförhör är likalydande och resultaten är mediokra.

– smedsgesell Per Jakobsson Evald f. 1840-10-03 i Burlöv, betyg b år 1886

– hustrun Sissa Larsdotter f.1837-03-18 i Arrie, betyg b år 1886

– dotter Ida Elise f. Malmö Caroli 1876-04-07, betyg bc 1886

– son Johan Gerhard smed f. 1870-09-24 i Oxie, betyg b 1886

– son Gustav Lorens plåtslagare f. 1873-06-06 i Malmö Caroli, betyg bc år 1886

– fosterdotter Agnes Elionora Ingeborg f. 1883-11-12 i S:t Caroli

Vi är sålunda framme vid år 1886, sonen Johan Gerhard är 16 år och smed, sonen Gustav Lorens är 13 år och plåtslagare, fadern Per Evald Jakobsson är smedsgesäll. Förmodligen var alla tre anställda vid Kockums i Malmö. När barnen bildar egna familjer faller ”Jakobsson” bort och de antar efternamnet ”Evald”

Arbetsförhållanden vid Kockums

Järnvägsvagn byggd på Kockums ca 1900

En plåtslagare Hugo Hammar beskriver förhållandena från år 1883 vid maskinverkstaden på Kockums, som låg på Kärleksgatan där Pehr Evald arbetade och bodde.

Det fanns inga tvättmöjligheter efter avslutat arbete, man bytte kavaj och gick hem. Plåtslagarna hade inget bra ryckte om sig.

Lönen var 16 öre/tim. det blev 9.60 för 60 timmars vecka. Varav 10 öre avdrag till sjukkassan. Han fick 2.50 kvar att leva på efter hyresavdrag.

En illa omtyckt verkmästare, ledde till att arbetarna lade honom på plankor och bar ut honom. Efter det kom en svåger till Direktören, även han var rå och brutal.

De 1000-tals arbetarna skulle tystas och man kunde ta till ett fyrtiotal beväpnade husarer till hjälp. Det var bara att vara tyst, annars kunde man förlora jobbet.

Per Evald Jakobsson avlider i Malmö S:t Petri församling 1911-05-11 och bostadsadressen Rönnelivägen 39. När det gäller bouppteckning efter Per så framgår av rådhusrättens i Malmö 1, D3B:8, under S:t Petri församling 1911-05-30 att någon registrerings datum inte har fyllts i varför det inte funnits några medel att förteckna och någon bouppteckning har således inte upprättats. Pers hustru Sissa Larsdotter avlider 1913-10-16 vid samma adress.

Läs mer om

Lämna ett svar