Depressionen under 30-talets början

Stora depressionen var en lågkonjunktur som började med den stora Wall Street-kraschen i New York i USA den 29 oktober 1929. Från USA spred den sig snabbt till Europa och de andra delarna av världen, med förödande effekter i både I-länder och U-länder.Den internationella handeln sjönk kraftigt, likaså personlig inkomst, skatteinkomster, priser och vinster. Städer över hela världen fick genom detta ett stort bakslag, inte minst de som förlitade sig på tung industri. Byggandet avstannade mer eller mindre i flera länder, och bondgårdar och andra jordbruksområden drabbades då priset för deras skördar sjönk med mellan 40 och 60 procent.^[1]Gruvarbetare och skogsarbetare fick det hårdaste slaget då efterfrågan sjönk kraftigt och det fanns få andra anställningsalternativ. Den stora depressionen slutade vid olika tidpunkter i olika länder; majoriteten av länderna som drabbades satte upp olika biståndsprogram för att klara krisen. De flesta länderna gick igenom någon form av politisk kris under depressionen, vilken förde politiken mer till vänster eller höger. Demokratin blev svagare, vilket gav diktatorer som Adolf Hitler, Josef Stalin och Benito Mussolinien fördel, och som också hjälpte till att bygga upp förutsättningarna för andra världskriget.