Ramundberget

Utan tvekan är det Ramundberget och Walles som gjort det största avtrycket i minnet. Främst för att jag var äldre då och har starkare minnen från den tiden men det var också fler aktiviteter på semestrarna och det var nog också under den perioden som intresset delvis vaknade hos Frans och Margit för fjällstuga.

Några minnen som sticker ut är att vi var i ett överfullt folkets hus och såg på ”Snoddas” en sjungande bandyspelare från Bollnäs som blivit populär bl.a. genom TV hos Lennart Hyland genom sin mest bekanta låt ”jag var ung en gång”. Vi besökte också en konstnär Ragnar Johansson som hade en stuga på Flåten – Flåten var ett lågfjäll söder om Funäsdalen och med magnifik utsikt över Helagsfjällen. 

Helagsfjället av Ragnar Johansson

Vi bodde också på några andra hotell som Grönländaren och i Fjällnäs om jag minns rätt.

Man kan undra hur allt detta gick ihop tidsmässigt för Frans och Margit men Frans hade alltid ovanligt långa semestrar mycket beroende på att försäljningen till tryckerier på somrarna var i det närmaste obefintlig.

Ramundberget  var från början som så många andra ställen en bondgård som börjat ta emot turister för att få mer inkomster som komplement till jordbruket. Det var familjen Brita och Agaton Norberg som startade det. När vi kom dit 1954 var det fortfarande delvis en bondgård men turismen var på frammarsch och som jag minns fanns det en hel del gäster. På gården fanns det ett eget elverk samt vattenhjul som drev en slipsten. På slipstenen slipades liar och annat. Mycket fascinerande.

Vattenhjulet på Ramundberget

Favoritsysselsättning – mata getter

Jag minns att vi fick vara med och hämta kor och getter på gården till kvällen, vi fiskade och gjorde en del vandringar. Bl.a. så gick vi upp på Mittåkläppen och på vägen dit kunde man kika in i gruvhål som vi tyvärr inte fick utforska. Frans och Margit var oroliga för att vi skulle skada oss.

På toppen av Mittåkläppen

Utsikt från Ramundbergestoppen

Fikarast på väg uppåt mot Ramundberget

Vid Ramundberget i västra Härjedalen har kopparmalm och järnmalm brutits från slutet av
1600-talet till andra hälften av 1800-talet. Gruvorna tillhörde Ljusnedals bruk. Brukets
centrum med kopparhytta och masugn låg drygt 2 mil sydöst om Ramundberget.

 Vi gjorde utfärder med bil till omgivningarna och besökte fäbodar bl.a Djupdalsvallen.

Vykort från Djupdalsvallen med Mittåkläppen i bakgrunden

På fäbodarna fanns djur i överflöd och att klappa dom var ett måste.

Flatruet då sveriges högst belägna landsväg

Att åka på fjällsemester hade spridit sig i bekantskapskretsen och det fanns i bland flera vänner till Frans och Margit som var samtidigt på Ramundberget.

Vi var även i Röros i Norge

Leif klappar en ren i Röros

Dom vuxna gick på längre fjällturer bl.a. var en tvådagars topptur till Skarsfjället en av de stora begivenheterna och vid hemkomsten firades vandrarna som hjältar och på kvällen blev det fest.

Utsikt från Skarstoppen mot Helgsfjällen

Hemkomst efter tur till Skarsfjället 1594 möh

Kvastdans på Ramnundberget

Jag minns en kväll då Björn och Jag vaknade i vår stuga som låg en bit ifrån hotellet. Frans och Margit hade smugit iväg till någon festlighet i tron att vi sov gott. En av oss vaknade och upptäckte att vi var ensamma och trodde vi hade försovit oss då det var väldigt ljust ute. Vi klädde på  oss och skyndade till hotellet till våra föräldrars stora överraskning. Klockan var väl cirka 11 på kvällen och det var fortfarande ljust ute. Vi hade aldrig varit uppe så sent att vi inte förstod att solen kunde lysa långt in på kvällen.

Varpatävling vid Ramundberget

På slutet så blev Ramundberget så fullt av gäster och hemkänslan försvann. Det blev då några somrar på Walles i stället.

En sommar åkte vi förbi Frösön och i Östersund besökte vi travbanan.

Leif och Björn imponerades av den stora hästen