Kittelfjäll 1980 – 1989

Mellan 1978 och 1980 så var vi inte  i Kittelfjäll. Stugan stod tom och Frans började vidta åtgärder för att sälja av allt i Kittelfjäll. Tilltänkta köpare var bl.a. Carl-Johan Evers som bodde någon vinter i huset samt också Fjällrävens ägare som var intresserad av hotellet i Kittelfjäll. Som tur var så blev det inga affärer och till slut sa Björn, jag och Margit stopp och så blev det.

1980 så tog Frans, Margit, Linda, Pelle och jag en snabb tur från renfjällsgården tor till Kittelfjäll. I första hand för att titta till husen. Vi besökte också Saksen och Frans och jag gick upp på Risfjället rakt ovanför stugan och ända till toppen men tog en lugnare sväng nedför tillbaka till stugan. Efteråt kan kan jag tycka det var vansinnigt. Hur skulle Margit och ungarna komma hem från Saksensjön på egen hand om det hänt oss något?

Det var gott om hjortron och jag sprang upp till Girifjället/Offerkullen och plockade enormt med hjortron. Det var oerhört med knott och efter att ha kommit upp ovanför trädgränsen så tog jag dumt nog av mig t-shirten när jag började plocka och snart blev bröst och mage grå av knott. Jag räknade senare till 167 knottbett på en arm. På hemvägen badade jag i varenda vattenhål som fanns. Det var oerhört varmt och som sagt myggigt, men det blev i alla fall mycket hjortron.

1981 på sommaren så var vi Frans, Margit, Ingrid, Linda, Pelle och Maria i Kittelfjäll. Ingrid var tvungen att åka hem några dagar tidigare för att arbeta. Linda, Pelle, Maria och jag tog bl.a. liften upp mot Kittelfjället och med Maria på ryggen och ryggsäck på magen klättrade jag och Linda och Pelle upp mot toppen den branta vägen. Linda och Pelle sprang som getter uppför och jag kom flåsande med Maria och packning efter. Vi kom upp på toppen och gick nedför sadeln.

Resorna till och från Kittelfjäll skedde i början på 1980-talet med tåg, rälsbuss och buss. Någon gång fick Linda och Pelle följa med Frans och Margit i deras bil medans Ingrid, jag och Linda åkte vår Opel Kadett. Vi köpte efter något år en Volkswagen buss som vi inredde sovplatser i mellan sätena. Inga säkerhetsbälten! Vi körde på natten upp och jag minns en resa när vi var så trötta att vi var tvungna att stanna och sova en timme mellan Stalon och Dikanäs.

Två speciellt jobbiga resor var när jag,Linda, Pelle och Maria åkte hem via buss, rälsbuss och tåg. Det blev förseningar på tåget. I skötrummet regnade det in när jag skulle byta blöjor på Maria. Tåget var dessutom överfullt. 17 timmars hemresa puh!! En annan gång lite senare så åkte vi med vår Volvo hem till Stockholm. Färden gick över Ljusdal. Ungarna bråkade i baksätet så Ingrid, Pelle och Maria klev av i Ljusdal och tog tåget hem medans Linda och jag fortsatte med bilen.

1982 När nu Renfjällsgården var såld föredrog familjerna Jansson, Gordon, Lagheim och Ahlbäck som brukade vara där att åka till Kittelfjäll i stället – i alla fall första sommaren. Janssons blev så förtjusta att de så småningom byggde ett eget hus. Vi gjorde i alla fall en vandring till Rissjön som på sitt sätt blev minnesvärd. Även denna gång var det mycket mygg och alla kämpade på för att komma upp ur björkskogen. De som hade allra mest bråttom var Pelle och Lisa Lagheim med barn som rusade på och lyckades ta fel väg. I stället för att gå mot Rissjön tog dom leden över Vallintjuolta och kom ner mitt på Rissjön och blev tvungna att gå tillbaka längs Rissjön och kom fram utmattade långt efter oss andra. Någon mobiltelefon fanns inte på den tiden så det var för oss andra att bara vänta och se om de skulle hitta rätt vilket de gjorde som tur var. Kvällen blev mysig med grillande, fiskande och spexande. På natten var det svårt att sova för en del med mycket mygg och ovana vid att ligga utomhus på fjället.

 

Vi var naturligtvis också på Lebbin och på toppen av Kittelfjället. Frans lärde alla barnen precis som han en gång lärt mig att hugga ved. Det här året var det Lindas tur. Frans och Margit började bo i Lillstugan och där spelades det åtskilliga kortspel med tiden tillsammans med Linda och Pelle och så småningom Maria.

1984 påsk. Vi gjorde de vanliga utflykterna.

1984 När Frans och Margit kom upp blev det stor sorg och förtvivlan. Altangolvet var ruttet och när detta revs så uppmärksammades att stockarna som tvärbjälkarna suttit fast i också var ruttna. Dessa var tillika bottenstockarna som även golvbjälkarna satt fast i. Hårdast åtgången var sidan mot altanen. Dessutom var undre delen av en fönsterkarm rutten. Det blev att beställa upp virke tryckimpregnerad trall samt köpa reglar av Tore Grahn för att stötta upp under golvbjälkarna och tvärbjälkar för trallen. Jag tog ett hål i muren och med viss möda kunde jag krypa in och ut. Ingrid gick under tiden en växtfärgningskurs på hotellet. Frans och Margit hade inga problem med att underhålla Linda, Pelle och Maria. Titt som tätt fick jag dock krypa in och ut genom muren för att hjälpa Maria på toa eller mata henne eller något annat. På något sätt gick det bra och när Ingrids kurs var klar var altanen klar. Fönsterkarmen fick vi hjälp med senare.

 Några ord om altanen. När den byggdes i samband med huset blev den omgärdad av ett räcke. I början lossnade räcket efter varje större snöskred från taket. Efter några år kom det både ett snöräcke upp på  taket och kraftiga vinkeljärn som höll räcket på plats. Detta hade medfört att mycket snö ständigt under vinter och vår låg kvar på altanen vilket gjorde att den så småningom ruttnade och därmed stockarna. Övriga botten stockar ruttnade senare kring resten av huset. En orsak var bl.a. att grunden var för låg så snö låg mot stockarna.

Mats och Anita var uppe och bodde i den ”Rosa villan” hos Ekenbros – som så många andra gäster. Vi paddlade kanot, åkte till Saksensjön och sov över samt gick upp till Kittelfjällstoppen efter att ha åkt lift första biten.

1984 var det linbanelopp på hotellet och sprang man och betalade anmälningsavgiften och deltog så fick man gratis middag på hotellet. Linda och Pelle sprang till släpp 2 och vi vuxna sprang ända upp. Sprang och sprang jag vill minnas att efter släpp 2 någonstans så blev det möjligen hastig gång. I alla fall kom jag näst sist av ca 20 st deltagare.

Påsken 1985 var vi bakom Kittelfjället och solade och åkte skidor och pulka.

Men vi var också naturligtvis vid Saksensjön.

]]

 

1985 Vi byggde nytt pumphus och köpte ny pump.

 

1986 Jens var på besök och tillsammans med Pelle, Jens  gick jag första gången till Vardofjäll från Gränsjö. Jens och Pelle kutade iväg som kalvar och jag hade fullt sjå att hinna med. Efter att ha gått över fjället längs leden och passerat ett renstängsel så kom vi fram till en liten väg som uppenbarligen användes för biltrafik. jag kollade kartan och fattade ingenting. Vi borde ju ha gått rätt för allt annat stämde men att det skulle finnas en bilväg som dessutom en bil – en gammal Volvo duett – kom körandes på övergick allt förstånd. Så småningom efter lite rekognoserande fattade vi att det var en körväg mellan Gotternsjön och Vardofjällsgården som användes för transporter. Vi tältade en natt och fick ett fantastiskt fiske som gav mersmak. Vädret var dessutom strålande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag och Ivar var och fiskade i Saksensjön.

Det  var en varm sommar och mycket badande

1987 På påsken var det både utflykter, skidåkning i backen samt hundspann. Det sistnämnda bara för Maria.

]]]

På sommaren så var familjen Sjöström på besök. Det var en ovanligt myggig sommar och Sjöströms var förvarnade om detta och hade beväpnat sig med alla tänkbara skyddsåtgärder. 2 timmar innan dom kom så slog vädret om och det blev blåsigt och bara 8 grader varmt. All mygg försvann innan Sjöströms anlände. Vi gjorde en paddlingstur från utloppet i Borkasjön till Båthusen. Det var 2 kanadensare med Lasse och Nicke i den ena och Jocke, Pelle och jag i den andra. Efter att ha passerat en liten fors så stannade jag vår kanot för att se hur det gick för Lasse och Nicke. Dom körde dessvärre på en sten och kanoten välte och tog in vatten. Dom fortsatte med vattenfylld kanot och Lasse höll ryggsäcken i luften för att den inte skulle bli blöt. När forsen tog slut lyckades dom ta sig i land. En otrolig syn att se denna forsfärd. Det skulle komma mer. Färden längs Björnselet gick bra och även efterföljande fors tills vi kom till bron där vi lastade ur och drog kanoterna på land förbi dunderforsen. Långselet och Grobba gick galant och väl framme vid forsen ner mot Gubbselet fick vi hoppa ur kanoterna och låta de glida nedför forsen genom att hålla i ett rep. En metod som var bra ända tills vi kom till Sågen då vi passerade en stark ström – på södra sidan – som grep tag i en av kanoterna som dessvärre var av  glasfiber och blev vattenfylld och vek delvis ihop sig på mitten. Vi tappade taget om repet och hoppade i. Det slutade med att vi fick tag i en trasig kanot och blev dyngsura. Speciellt Nicke och Jocke som blev överraskade av den starka strömmen och hala stenar.

]

På hotellet var det många aktiviteter med  tävlingar av olika slag. Bl.a. sprang vi Linbaneloppet – liftspåret upp. Linda, Pelle sprang ungdomsklassen upp till släpp 2 och jag sprang i Seniorklassen ända upp. Kom näst sist men var nöjd ändå. På kvällen var det middag på hotellet.

 

 

 

 

Lillstugan hade i flera år luktat konstigt när vi kom upp och Margit lade alltid plast på sängen för att skydda den för vattendropp från taket. Vi rev av torven från taket och tätade plåtarna samt lade på papp. Sedan blev det ny torv. Ivar och Katinka var som alltid hjälpsamma.

I övrigt var det fiske och fjällturer samt en varm sommar.

]

]]]

1988 sportlov med Rolf, Berit, Liv och Anders som bodde i Lillstugan vilket dom gjorde sommar som vinter under större delen av 1980-talet. Leif, Pelle och Maria var också med. Om det var det sportlovet som fick mig att besluta att nu skall det bli vattentoalett i huset vet jag inte. I alla fall så var det en kemtoa i förrådet – dock med värme på. När vi åkte hem skulle påsen med kiss och bajs tas ut och kastas i en container – man skäms så här efteråt för detta. I alla fall så sprack påsen vid en hemfärd utanför toan. Jag gjorde ett jätteskutt baklänges och lyckades klara mig från nedsmutsning. Som tur var det många minus grader och allt frös snabbt till is och det gick att skyffla upp i en ny plastsäck som kunde slängas. Därefter påbörjades planerna för en vattentoa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På påsken var hela familjen uppe samt och Björn och Monica med ungar som bodde i lillstugan. Det började bli trångbott och semestrarna i Kittefjäll tillsammans slutade alltid med om hur man skulle göra så att vi fick mer platser, dusch, vattentoa mm. Det var alltid svårt att fatta beslut. Men jag tror att det var här som i alla fall Björn och Monica fattade beslut om att bygga eget hus och vi köpte så småningom till mer mark av John och delade upp tomten.

I alla fall så var det en fin påsk med mycket snö och sol och fina turer till Saksensjön mm.

 

På sommaren grävde vi för avlopp och lade ner en 3 kammarbrunn. Vi grävde också en grund för verandan och murade upp grunden samt reste stommen och lade på tak. Frans och Margit var uppe och såg på med viss förtvivlan hur det grävdes hål i marken mm.

Björn och Monica var också uppe och en minnesvärd tur uppför stigen längs Konsumravinen blev det. Calle och Victor var lite motsträviga uppför och behövde bäras stundtals.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skorstenen på Lillstugan muradejag om och sedan på  hösten så fick vi hjälp med att lägga platonmatta och ny torv på lillstugan. Senare på hösten åkte Pelle och jag upp och arbetade på verandan. Vi sov på madrass på golvet framför TV:en då OS från Sydkorea pågick och sändningarna skedde nattetid.

1989 på sportlovet var Jag, Pelle, Maria och Lasse, Nicke och Jocke Sjöström uppe på sportlovet. Ett händelserikt sportlov. Vi åkte med Lasses folka pickup och på vägen upp så körde vi i diket straxt efter Sunnansjö. Inga större skador men Valter Lunder från Dikanäs fick komma och dra upp oss. Väl uppe så skulle Lasse hjälpa till med håltagning mellan köket och nya verandan. Då det var trångt och besvärligt så tappade Lasse taget om borrmaskinen som vred sig och slog ut en tand. Lasse ringer till sin kompis tandläkaren som förklarar läget och får till svar att det är ingen fara bara inte roten är skadad. Detta svar utlöser senare kommentarer och lustigheter huruvida Lasse sedan tidigare varit skadad i roten (huvudet). Rekommendationen var att ta del lugnt och ta en Whiskey.

Det gick lite väl fort med bygget av verandan och på påsken så visade det sig att det var lite missar i fastsättningen med huset och verandan lutade betänkligt ut från huset. På sommaren blev detta fixat med hjälp av traktor som var där för att gräva avlopp till Björn och Monicas hus. Lasse  hjälpte till att fästa verandan i kraftiga bultar samt fixa till taket.