Örby villastad

Villabebyggelsen i Örby utgör en av Stockholms äldsta villastäder och började byggas ut i slutet av 1800-talet när mark från Örby slott såldes till markexploatörer^[1]. Köparna var främst arbetare och lägre tjänstemän, där exempel på yrken hos de första nybyggarna år 1898 var ångfartygsmaskinist, ölutkörare, telegrafist, smed samt måleriarbetare. Ursprungligen avstyckades 1187 st tomter på mellan 1 500 och 4 000 m² som såldes för priser mellan 453 och 2 279 kr^[2]. Vid denna tid hörde dock även en del av Stureby fram till Sågverksgatan till Örby, vilken överfördes till Stureby i samband med tillkomsten av Örbyleden.

Till skillnad från flera av Stockholms övriga äldre villa- och trädgårdsstäder som såldes ut via kommunens försorg, bl.a. Enskede och Bromma, fanns det vid denna tid inte någon stadsplan för Örby. De köpare som flyttade ut från framför allt Stockholms innerstad till Örby kunde där efter eget tycke och smak bygga sina hus på större tomter än vad som gällde för till exempel Gamla Enskede. Vidare så försåldes tomterna redan från början med äganderätt, medan de stadsdelar som såldes ut via kommunens försorg i hög grad såldes med tomträtt. Detta sammantaget medförde en större variation av hustyper och storlekar i Örby, varav flera större utsmyckade villor rika på snickarglädje och detaljer, där många står kvar än idag.

Att någon stadsplan inte fanns medförde även att gator, elektricitet och VA-utbyggnad länge var eftersatt. De första gångbanorna av plank och den första gatubelysningen bestående av 42 st Luxlampor ordnades på egen hand under 1910-talet genom insamling av stadsdelens invånare själva. Det skulle komma att ta ända till slutet av 1930-talet innan vägar, avlopp och vatten var fullt utbyggt, detta sedan staden vid provtagning i brunnar konstaterat att förhållandena i Örby var direkt hälsovådliga. Strax efter detta fick Örby även stadsplan^[3]. Än idag tjänar dock de karaktäristiska bevarade luftledningarna som ett minne från denna stadsdelens svåra födelsetid^[4].